Forskningsdata samlas in på olika sätt och kan ha olika egenskaper. Det kan till exempel vara resultat från experiment eller simuleringar, statistik och mätresultat, modeller och mjukvara, observationer från fältarbete, enkätsvar, intervjudata i flera format, bilder från kameror och annan utrustning och textkällor med annotationer. Datainsamlingen är en förberedande procedur som ofta utgörs av systematisk sökning och bedömning av information utifrån bestämda variabler med avsikten att utgöra underlag för forskningsfrågor och bedömningar.

Att tänka på

  • Data måste beskrivas och alla korrigeringar och andra ändringar ska dokumenteras och förklaras.
  • Insamlingen av data bör organiseras i en genomtänkt mapp- och filstruktur eller motsvarande, med systematiskt namngivande av filer. Det är att föredra om man använder versionshantering vid namngivning av filer och så vidare.
  • Originaldata bör bevaras intakt, arbetskopior bör användas.
  • Data ska sparas säkert och regelbundet backas upp, vissa typer av data kan behöva krypteras.
  • Data ska efter projektslut arkiveras enligt gällande regelverk.

På följande sida kan du läsa mer om:


Datainsamling av persondata

När man samlar in data som innehåller personuppgifter gäller speciella regler, framför allt etiska riktlinjer, se VR:s publikation om god forskningssed, och personuppgiftslagen. Om datainsamlingen riskerar att påverka deltagarna fysiskt, eller om känsliga personuppgifter samlas in, så måste forskningen dessutom etikprövas i en etisk nämnd innan forskningen påbörjas, läs mer på Regionala etiksprövningsnämnden i Lund. Den som leder datainsamlingen ska informera försöksdeltagare om syftet med studien (antingen före eller efter datainsamlingen). Oavsett om personuppgifter samlas in så ska deltagaren informeras om data behandlas anonymt, och om studien syftar till att dela insamlad data med andra forskare samt publicera resultat baserade på dessa data. I det följande behandlas alla dessa delar mer utförligt, baserat på SND:s information.

Gå till toppen


Etikprövning

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (“Etikprövningslagen”, EPL) innehåller bestämmelser om etikprövning av forskning som avser människor och biologiskt material från människor. Forskning som omfattas av EPL får bedrivas endast om den godkänts vid etikprövning.

Planerar du att bedriva att forskning som involverar människor eller behandling av personuppgifter? Då måste du kanske ansöka om etiskt tillstånd. Sedan 2004 är det nämligen förbjudet att påbörja viss forskning om den inte först godkänts av en oberoende etikprövningsnämnd.

Hos Regionala etikprövningsnämnden i Lund hittar du information om de regler som gäller för etisk prövning i Sverige samt hur prövning går till.

Du kan även få tips på sådant man bör tänka på i samband med att man färdigställer sin etiska ansökan:

Forskningsetik på LU (Öppnas i nytt fönster) 

Svensk Nationell Datatjänst om regler kring etikprövning (Öppnas i nytt fönster)

Gå till toppen


Hantering av personuppgifter

Allmänt om personuppgifter

Personuppgiftslagen (förkortat PuL) har till syfte att skydda människors personliga integritet vid behandling av personuppgifter. Du som anställd kan behöva tillämpa lagen vid alla situationer där personuppgifter ska behandlas.

Läs Statistiska centralbyråns dataskyddspolicy på deras hemsida.

Ansvar för och anmälan av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Det är aldrig du som anställd som är personuppgiftsansvarig utan det är myndigheten eller företaget, alltså i detta fall Lunds universitet genom prefekten vid varje institution. Arbetar man med uppdragsforskning där kommersiella aktörer är inblandade styrs denna hantering av särskilt upprättade avtal. Alla behandlingar av personuppgifter i någon form av register eller databas vid Lunds universitet ska anmälas till universitetets personuppgiftsombud. Läs om behandling av personuppgifter på medarbetarwebben

Gå till toppen


Informationssäkerhet

Informationssäkerhet handlar om att skydda information från olika typer av hot genom att anpassa de tekniska, fysiska och administrativa miljöerna där informationen hanteras, t.ex. ifrån risken för insyn av obehöriga eller att informationen förvanskas. Även för forskningsinformation som inte innehåller personuppgifter eller andra känsliga uppgifter är informationssäkerhetstänkande av väsentlig betydelse.

Läs om hur du hanterar din digitala information säkert på Medarbetarwebben

Läs om informationssäkerhet hos Svensk Nationell Datatjänst

Kodade och krypterade uppgifter

Uppgifter som är kodade eller krypterade är personuppgifter, så länge kod- eller krypteringsnyckel existerar någonstans, dvs. så länge som det är möjligt att identifiera personen bakom koden. PuL gäller således för data som är kodade eller krypterade.

Avidentifierade och/eller anonymiserade data

För att avidentifiera personuppgifter måste alla möjligheter till identifiering tas bort, så att uppgifter i data inte längre går att koppla till en fysisk person som är i livet. Detta innebär att de kod- och krypteringsnycklar som gäller personuppgifter måste förstöras. Data som är avidentifierad omfattas inte av PuL. Ibland används termen anonymisering som synonym till avidentifiering, vilket således för svenska förhållanden blir felaktigt. För anonymiserade data är forskningspersonerna anonyma för den som behandlar uppgifterna, men möjligheten att koppla uppgifter till enskilda individer kvarstår vilket innebär att PuL gäller.

Bakvägsidentifiering/Röjanderisk

Det är viktigt att kontrollera om data som ska tillgängliggöras innehåller information som kan innebära röjanderisk för de individer som deltagit i studien. Uppgifter som direkt pekar på en person är exempelvis personnummer, telefonnummer eller adress. Uppgifter som indirekt kan identifiera en person är sådana som i kombination med varandra kan möjliggöra bakvägsidentifiering, vilket kan vara uppgift om yrke, kommun och ålder.

Gå till toppen


Att hitta mer data

Det finns flera tjänster som kan användas för att sprida egna data och för att hitta dataset för nedladdning, direkt eller efter kontakt med ansvarig forskare. Några är ämnesspecifika, andra multidisciplinära. Några exempel på sådana är: 

Är datan öppen?

Om det inte är helt klart att data är öppna och möjliga att använda, bearbeta och spridas på nytt behöver detta kontrolleras, till exempel genom en förfrågan till kontaktperson. Exempel på sådana finns till exempel här:

Open Knowledge Foundation: Is It Open Data?

Gå till toppen

Kontakt: Format och beskrivning

Fakultetens bibliotek och IT-stöd kan delta i diskussioner kring val av:

  • mjuk- och hårdvara
  • filformat
  • standarder för beskrivning
  • organisering av data, både inför och under insamlingsarbetet. 

Kontakta ditt bibliotek/IT-stöd.