Bibliotek
Ekonomihögskolans bibliotek
Under 2025 utvecklade vi Uppsatsveckan för att stärka insatserna mot uppsatsskrivande studenter på fakulteten. Idén växte fram i samarbete med våra pedagogiska utvecklare vid Enheten för akademiskt skrivande och studieteknik (ASKS) och skolans Data Science Lab, med utgångspunkt i att studenter ofta söker hjälp för sent och våra resurser är begränsade. Veckan arrangeras därför tidigt i uppsatsprocessen och innehåller allt från uppsatsstrategier och litteraturöversikt till workshops inom avancerade verktyg som Bloomberg, Factset och Stata.
Premiären hölls på våren, och till hösten tillkom AI och uppsatsskrivande samt ESG-data via Capital IQ PRO. Efter varje session får deltagarna fylla i en enkät, som blir underlag för att vidareutveckla arrangemanget till nästa termin. Framgångsfaktorerna har varit ett brett samarbete inom fakulteten, god spridning, samt att utbildningskollegiet varit informerade om insatsen. Nu laddar vi inför Uppsatsveckan våren 2026!
HT-biblioteken
Varje torsdag under terminstid håller vi en öppen workshop för uppsatsskrivande studenter, bemannad av bibliotekarie, språkpedagog och studievägledare. Upplägget gör det möjligt att besvara frågor om hela skrivprocessen. Workshopserien Kom med din text har pågått i snart tre år och är vår mest framgångsrika öppna studentworkshop någonsin, med omkring 100 besök per år hittills.
Tillsammans med en forskningsingenjör genomförde vi även en pilotworkshop där studenter fick prova på textmining. Syftet var att visa metodens möjligheter och samtidigt sänka tröskeln för programmering.
Fyra svenska universitet ansvarar för utbildningen i Sveriges fem nationella minoritetsspråk och Lunds universitet ansvarar för jiddisch. I år har vi, genom statliga pengar, kunnat satsat lite extra på att köpa in material till ämnet, samt fick chansen att samarbeta med en expert som har gått igenom våra samlingar och föreslagit kompletteringar.
Efter att Bonus nekat vår förfrågan om avtalslicens för verk som inte längre finns i handeln (16 e § URL), gjorde HT‑biblioteken en utredning. Kontakter med berörda instanser i Sverige och på EU-nivå visade att det rör sig om ett rättsligt glapp; lagstiftarens intention att möjliggöra tillgängliggörande av material kan inte uppfyllas när en upphovsrättsorganisation väljer att inte ingå avtal. Mer läsning om problemet finns hos Knowledge Rights 21 och Communia.
Juridiska fakultetens bibliotek
Juridiska fakultetens bibliotek tillsammans med professor i rättshistoria Martin Sunnqvist har fått finansiering av Thora Ohlssons stiftelser för katalogisering av en specialsamling, kallad Lagberedningen. Under 1800- och 1900-talet tillsattes olika kommittéer för att reformera svensk civilrätt, processrätt och straffrätt. Kommittéerna införskaffade en stor mängd svensk och utländsk juridisk litteratur till arbetet, som sedan har donerats till Juridicum. Lagberedningen ska för forskningssyfte katalogiseras och bli sökbar på flera olika spännande sätt. Vi noterar exempelvis uppgifter om den enskilda bokens exlibris, ursprungliga hylluppställning, införskaffningsdatum, samt handskrivna anteckningar. Här finns det som hittills har katalogiserats: Lagberedningen. Hör gärna av er om ni är intresserade av att veta mer om projektet.
Sedan våren 2025 erbjuder biblioteket bokcirklar för juriststudenterna. Vi ses två gånger per termin, vi läser en bok per träff. Studenter som deltagit i bokcirkeln har sagt:
”Skönt med avbrott från plugg och att kunna lära sig av dom andra, jag tycker också att man mår bättre av att läsa och prata om böcker”.
”Det har tillfört något till mig som person vilket sedan speglas i allt, även studierna”.
Nytt för våren 2026 är att vi läser och samtalar på engelska och erbjuder studenterna att tillgodoräkna sig bokcirkelträffarna som CIM. Här kan du läsa mer om vår bokcirkel
Konstnärliga fakultetens bibliotek
I vår är det Konstnärliga fakultetens biblioteks tur att genomgå en kvalitetsgranskning av verksamheten (en så kallad audit). Vi ser fram emot att få en utomstående blick på vår verksamhet.
Under våren ska vi också planera för en sammanslagning av två av våra tre bibliotek – Konsthögskolans och Teaterhögskolans bibliotek. Sammanslagningen ska ske i Teaterhögskolans lokaler och vara slutförd 30 juni.
Vi hälsar Maria Lindenmo och Emelie Martinsson välkomna till oss som vikarier för Lotta William-Olsson. Lotta ska vara tjänstledig för att arbeta vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Maria Lindenmo gör comeback efter en kort tid som pensionär och Emelie Martinsson har tidigare arbetat som biblioteksassistent på Malmö universitet.
LTH bibliotek
Sedan sammanslagningen av husbiblioteken 2025 hittar våra studenter i allt större utsträckning till biblioteket i A-huset.
Böcker från E-och V-husets ingår nu i våra samlingar och nya hyllsignaturer har skapats utifrån DDK. Vi satsar på nyinköp för ingenjörsämnena för att biblioteket ska kännas relevant för alla LTH:s utbildningar. Just nu pågår även en mindre utbyggnad i anslutning till nuvarande lokal för att de nya samlingarna ska få plats.
LTH:s bibliotek har köpt De Gruyters e-bokspaket AI ebook collection. Paketet omfattar många aspekter av AI och även andra fakulteter kan ha glädje av titlarna.
Medicinska fakultetens bibliotek
Medicinska fakultetens bibliotek inleder 2026 med att ingå i en ny organisation, Verksamhetsstöd. I organisationen ingår, förutom biblioteket, även fakultetens IT-verksamhet, lokalservice, lokalplanering, universitetsveterinär samt Centre for Comparative Medicine.
Biblioteket står inför en pensionsavgång, och en ny tjänst kommer att utlysas under våren 2026. Tjänsten omfattar 60 procent undervisning och 40 procent forskning.
Den 6 mars 2025 arrangerade biblioteket den digitala endagskonferensen Open Science Day vid fakulteten. Konferensen hade fokus på öppen vetenskap ur ett forskarperspektiv, med teman som möjligheter och utmaningar, öppen publicering samt hantering av forskningsdata. Med över 150 deltagare är arrangemanget ett ypperligt exempel på vad som kan genomföras med begränsade resurser och effektiv marknadsföring. Nyhet om konferensen på fakultetens interna webbplats.
Naturvetenskapliga biblioteket
Under våren 2025 sjösatte Naturvetenskapliga biblioteket seminarieserien Quick Bites for Researchers. Ungefär en gång i veckan klockan 12.30 kan forskare (inklusive doktorander) under 15 till 20 minuter via Zoom fördjupa sig i ämnen som underlättar deras forskarvardag. Under det första året genomförde vi 27 tillfällen med totalt 165 deltagare. Exempel på ämnen som avhandlades är AI, informationssökning, datahantering, LUCRIS, och publicering. Seminarieserien fortsätter under 2026, med 14 tillfällen inplanerade under vårterminen. Läs mer om Quick Bites for Researchers på fakultetens interna webb
Sambib och Campus Helsingborg
Under våren arbetar vi vidare med att utreda möjligheten till meröppet på biblioteket på Campus Helsingborg, för att ge studenter och forskare bättre tillgång till våra lokaler och samlingar. Vi har gjort studiebesök och påbörjat en riskanalys för att säkerställa att lösningen blir trygg och hållbar.
En förstudie har genomförts kring förtätning av verksamheten på Campus Helsingborg. I förstudiens workshops framhölls bibliotekets betydelse för verksamheten och en önskan att biblioteket skulle placeras mer centralt och knytas ihop med annan studentnära verksamhet. I förstudiens arkitektskisser har biblioteket placerats på entréplan, i två våningar, med ingång direkt vid den stora entrén. Vi på biblioteket har varit involverade i förstudien och kommer fortsättningsvis också att vara det.
Vi har tagit fram en reviderad guide: ”Söka, värdera och referera vetenskapligt material”, som ersatt flera av S-bibliotekens ämnesguider. Guiden kommer även publiceras på engelska.
Emmi Åberg arbetar sedan 19 januari på Sambib. Hon kommer främst att arbeta med bibliotekets stöd till studenter med läsnedsättning och annan användarservice, samt med fjärrlån.
Under det gångna året har bibliotekets språkpedagoger genomfört en mindre kartläggning av undervisningen på delar av Socionomprogrammet på Campus Helsingborg. Fokus har varit hur undervisningen stöttar studenter med utvecklingen av akademisk litteracitet. Arbetet ska följas upp med en pilot där lärare får fortbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Målet är att ge lärarna konkreta verktyg att integrera skrivande i sin ämnesundervisning och därigenom skapa bättre förutsättningar för studenternas utveckling.
Universitetsbiblioteket
På gång 2026
I UB:s samlingsarbete kommer våren ägnas åt att stärka och utveckla våra centrala infrastrukturer och arbetssätt. Vi drar igång den nya nationella forskningsinfrastrukturen SwePrint, som ska utveckla och samordna resurser för digitisering och tillgängliggörande av tryckt svensk text. Parallellt genomför vi pilotprojekt för att ta emot digitalt födda personarkiv – hela kedjan från mottagning till slutlig lagring. Vi planerar också en ny ankomstregistrering för svenskt tryck, vilket gör materialet tillgängligt redan före slutkatalogisering. Vi inleder Lundianaprojektet genom att digitalt tillgängliggöra äldre programblad. Samtidigt utvecklar vi säkerhetsmagasinen för att skapa mer plats för vårt mest rara material.
I UB:s publika verksamhet är fokus på att vidareutveckla verksamheten runt vår nya publika miljö. Vi är fullt uppe i projektet ”Införande av förnyad verksamhet i UB:s publika miljö”, där vi utvecklar och förtydligar UB:s programverksamhet, vilken man kan följa i vårt kalendarium. Vi står värd för SUHF Forum för bibliotekschefers vårkonferens tillsammans med Malmö universitetsbibliotek. Dessutom släpper vi i dagarna SVT‑dokumentären ”Vittnena som fällde bödlarna”, som belyser Ravensbrückarkivet.
Inom vetenskaplig kommunikation kommer vi att fokusera på att stärka stödet för öppen vetenskap och universitetets strategiska arbete. Vi bistår Forskningsnämnden i utvecklingen av en förnyad Open Access‑policy och uppdaterar det samlade verksamhetsstödet för öppen vetenskap vid LU. Vi nöter på i arbetet med att möta universitetsledningens ökade behov av bibliometriska underlag och utvecklar stödet inför fakulteternas verksamhetsdialoger. Dessutom genomför vi en översyn av samtliga system inom avdelningen för att skapa en mer sammanhållen programmiljö.
Projekt
Sedan 2020 har vi deltagit i det nationella initiativet Digitaliserat Svensk Tryck, DST, vars mål är att digitisera och tillgängliggöra hela det svenska trycket. Nu startar den nybildade forskningsinfrastrukturen SwePrint med huvudmål: nationell IT-utveckling, aggregering av befintligt material, juridisk utredning och testdigitisering. Parallellt fortsätter DST med fokus på kompletterande finansiering och att möjliggöra ett samarbete med Google Books.
Under våren 2026 utforskar en liten arbetsgrupp möjligheterna att med AI skapa ökad synlighet och sökbarhet för Baggesamlingen i Alvin. Gruppen ska ta fram en prototyp som kan ligga till grund för ett genomförandeprojekt.
Projektet Digitalisering av kortkataloger använder sig av AI-teknik för att synliggöra i synnerhet Katalog -57. Syftet med projektet är att öka synligheten för och användningen av UB:s äldre material, genom att göra det sökbart i Libris.
2025 inledde Kungliga biblioteket och Lunds universitetsbibliotek det gemensamma projektet NB+ för att utforska nya sätt att samarbeta kring katalogisering av pliktexemplar. Målet är att effektivisera arbetet och minska dubbelkatalogisering i Libris genom en tydligare fördelning av uppgifter. Om projektet faller rätt ut kan de två pliktbiblioteken arbeta effektivare för en aktuell och komplett nationalbibliografi. Läs mer om projektet i IFLAS Metadata Newsletter under News from Sweden.
Ombyggnaden av UB:s publika lokaler har gett förutsättningar att utveckla bibliotekets publika verksamhet. Den nya utställningssalen huserar för närvarande utställningen ”Mat i nöd och lust”. I slutet av mars ersätts den av 40 mästarbokband. Den 8 maj invigs nästa stora utställning ”Tankens frihet – från Copernicus till Celestialkarneval”, som kopplar samman vetenskap med humor utifrån det uppmärksammade Copernicusfyndet och temat på årets karneval. Föreläsningsserier med lundaforskare kompletterar verksamheten tillsammans med andra evenemang. Vi kommer regelbundet skicka ut månadsprogrammen till hela nätverket. Varmt välkomna!
Ombyggnaden förändrade inte bara ytorna, även hylluppställningen för böckerna på entréplan har förändrats. Tidigare stod de uppställda enligt ämnesklassifikationssystemet SAB1, nu står böckerna i stället uppställda enligt DDK2.
SVG
Under 2025 har SVG bedrivit en omvärldsbevakning med fokus på följande områden:
• Demokrati och akademisk frihet
• AI och ny teknik
• Biblioteket som plats
• Biblioteket som organisation
• Studenters läsning
• Universitetens prioriteringar
Ansvaret för de olika områdena har fördelats mellan bibliotekscheferna, och arbetet har redovisats löpande vid våra temamöten. Inom vissa områden har arbetet förstärkts genom arbetsgrupper och experter inom nätverket, samt genom samverkan med andra aktörer inom SUHF.
Med utgångspunkt i den genomförda omvärldsbevakningen kommer SVG att ta fram en vision som anger riktningen för det gemensamma arbetet och den framtida samverkan. Visionen kommer därefter att ligga till grund för en ny handlingsplan för SVG för de kommande åren.
Arenagrupper
AI
Under hösten har vi undersökt hur AI används på lärosätesbibliotek i Sverige och Norden. Vi ser att AI främst används av enskilda bibliotekarier för exempelvis språkbearbetning, informationssökning, undervisning och katalogisering, medan större biblioteksövergripande implementeringar är ovanliga. De vanligaste AI-verktygen man har tillgång till är Microsoft Copilot Chat och Scopus AI. I december anordnade vi en AI-fika för erfarenhetsutbyte och vi hoppas att kunna fortsätta att erbjuda liknande tillfällen med olika teman. Vi hoppas också att kunna erbjuda workshops i hur man skapar sina egna AI-agenter, då intresset för detta område ökar. Har du använt Copilot i arbetet? Dela gärna exempel i Arenagrupp AI:s Teamskanal.
Forskningsstöd
Arenagruppen för forskningsstöd arbetar med projektet ”Bibliotekens stöd för lärosätesutgivning med öppen tillgång” vars syfte är att föreslå hur bibliotekets stöd till egenutgivning vid Lunds universitet kan utvecklas. För att nå detta så har vi bland annat gjort en översiktlig omvärldsbevakning för att se vilka nationella och internationella initiativ som finns inom det här området. Vi har även gjort en kartläggning över egenutgivning vid LU:s fakulteter för att se vilka publiceringsplattformar som används, ifall publikationerna har en DOI, CC-licenser och ISSN. Detta sätts i relation till FAIR-principernas riktlinjer om att publikationer ska vara sökbara, tillgängliga och återanvändbara. Rapporten ska vara färdig 31/1.
Hållbarhetsfrågor/Agenda 2030
Lunds universitet är bäst i hela världen på hållbarhet enligt QS Worlds University ranking och denna fantastiskt härliga utnämningen ger alla oss som arbetar med hållbarhet lite extra energi. Detta har vi på gång under våren 2026:
LUB:s Arenagrupp för hållbarhet arrangerar Sustainability Library Staff week, 13-17 april, under hållbarhetsveckan i Lund. Då kommer 20 kollegor från bibliotek runt om i Europa att ta del av vårt hållbarhetsarbete och flera av våra bibliotek kan komma att bli involverade på något sätt. Alla i nätverket kommer dessutom att bjudas in till en mingelkväll på Universitetsbiblioteket där ni tillsammans med deltagarna kommer bjudas på inspiration, musik och bubbel – allt med hållbarhet i fokus. Håll utkik i kompetensportalen.
Green Libraries Manifesto - Samverkansgruppen har gett oss uppdraget att sätta samma förslag på hur våra olika bibliotek kan arbeta för att SVG ska kunna skriva under Green Libraries Manifesto. Målet är att det skrivs på under hållbarhetsveckan och firas under mingelkvällen som beskrivs ovan.
Lärande och pedagogik
I november 2023 träffade Arenagruppen för lärande och pedagogik för första gången bibliotekarier från Lunds kommunala gymnasieskolor. Sedan dess har vi byggt upp ett nätverk som träffas en gång per termin. Utifrån olika teman delar vi erfarenheter, inspireras, utvecklas och lär oss om varandras verksamheter. På våra träffar har vi pratat om hur undervisning i informationslitteracitet skiljer sig åt på gymnasium och universitet, källkritik, samarbete med språkpedagoger och hur vi kan synas i elevernas/studenternas lärmiljöer utanför biblioteket. Under 2026 fortsätter vi att träffa gymnasiebibliotekarierna och söker nya sätt att förmedla vår kunskap till kollegorna på biblioteken vid Lunds universitet.
Hösten 2022 startade universitetet ett pilotprojekt med syfte att stärka det förebyggande arbetet mot vilseledande vid examination, som drevs av Elin Bommenel. Detta projekt utmynnade i videor och workshopupplägg. Projektet lades ner och materialet blev då hemlöst. Tack vare kontakt via enheten för undervisningsstöd så beslutade biblioteken vid Lunds universitet, genom Arenagruppen för lärande och pedagogik (ALP), att ta hand om detta material och sprida det via Canvas Commons. Elin Bommenel har sedan dess, med hjälp av ALP, anpassat övningar och upplägg för oss bibliotekarier och presenterade alltsammans för undervisande bibliotekarier den 14 januari 2026.
Infrastrukturgrupper
Forskningsdata/Data Access Units (DAU)
DAU-gruppen består av forskningsstödsbibliotekarier från fakulteterna (varav många även är data stewards) och UB, systemförvaltare för DMP Online samt SND-ansvarig på RDO. Vi samarbetar kring frågor om forskningsdatahantering, från lagring till publicering.
Under hösten 2025 fokuserade vi på införandet av datasetsmodulen i LUCRIS tillsammans med LUCRIS-förvaltningen. Vi har arbetat fram en praxis för granskning och diskuterar införande på bred front (modulen finns redan implementerad och lanseras efter hand).
Vi granskar kontinuerligt dataset som forskare lägger in i SND:s katalog, där vi både får stöd av SND och stöttar varandra, och arbetar upp våra erfarenheter och rutiner.
LU satsar mycket på området datahantering, både tekniskt och strategiskt, och DAU-gruppen är tillsammans med RDO djupt involverad i att stötta forskarna.
Kommunikation
I rapporten LUBKOM 2.0 – Interkommunikation (hösten 2024) identifierades flera fokusområden för att stärka internkommunikationen vid biblioteken vid Lunds universitet. På uppdrag av samverkansgruppen har Infrastrukturgruppen för kommunikation under 2025 arbetat med att genomföra några av de föreslagna åtgärderna: en ny kanalstrategi, flytt av arkiverade dokument från LUBfile till ett mer användarvänligt alternativ, samt ett nyhetsbrev där bibliotek och nätverksgrupper kan dela vad de arbetar med. Detta är det första nyhetsbrevet, och inom kort följer information om både fillagring och kanalstrategi.
Expertområden
Katalogisering
För expertgruppen för katalogisering är det som ligger närmast i tiden introduktionen av nya Libris sök. Tjänsten släpps nu i början av 2026, även om gamla Libris webbsök kommer att finnas kvar som ett alternativ åtminstone till sommaren. Vi som följt – och försökt påverka – utvecklingen av tjänsten vet att den version som släpps kommer att ha bättre sök- och filtreringsmöjligheter än den betaversion man kunnat testa under 2025. Men man kommer inte att kunna söka lika precist som man kunnat i Libris webbsök.
Swepub och Uppsök kommer att ingå i Libris sök, sannolikt som deldatabaser. I skrivande stund är det inte klart hur e-plikten kommer att visas; kanske visas endast de poster som fått beståndpost tillagd manuellt, som vi t ex gör med lundadissar.
Libris fjärrlån kommer att flyttas över till Libris sök, men först när Libris webbsök helt tas ur drift.
Lässtöd/Tillgänglighet
Under 2026 planerar Expertområdet lässtöd/tillgänglighet tillsammans med Expertgruppen för lässtöd och tillgänglighet, Arenagruppen för användarservice, Arenagruppen för lärande och pedagogik samt Infrastrukturgruppen för kommunikation att genomföra ett projekt, där målet är att skapa skapa en gemensam lägsta-nivå för medvetenhet kring tillgänglighet bland personalen på LUB.
Under året som gått har vi arbetat med ett gemensamt ramverk för kontaktbibliotekariers möten med studenter i behov av talböcker.
Linnea Almdahl är föräldraledig till augusti 2026 och fram tills dess består gruppen enbart av Mikael Borg.
Monografier
Arbetar du med förvärv av böcker? Missa inte vår Teamskanal
Vi pratar frågor kring förvärv, avtal och leverantörer med fokus på tryckta böcker och singelköp av e-böcker. Aktuellt just nu är frågan kring vilken leverantör som kan fylla Delbancos skor om konkursen verkställs och att Studentlitteratur börjar sälja svenska e-böcker med 3-användarlicenser under våren. Teamskanalen är ett öppet forum för frågor och idéer från alla kollegor som arbetar med förvärv i någon form.
Välkomna in! Hälsar Linda Leveau på Sambib och Katarina Wickström på HT-biblioteken, som samordnar expertområdet.
Periodika
Ett av LUB:s nyare expertområden är det för Periodika, lett av Karin Bjerefeldt (Juridiska fakultetens bibliotek) och Sofie Eriksen (HT-biblioteken). Expertområdet stöttar i frågor kring tryckt och digital periodika, med särskilt fokus på hantering av singelprenumerationer. Vi samarbetar nära de personer på UB som hanterar singelprenumerationer i onlineformat.
Under året planerar expertområdet att erbjuda ett kompetensutvecklingstillfälle i periodikakatalogisering, samt ett utbildningstillfälle med representanter för LUB:s tidskriftsleverantör (singelprenumerationer), för en visning av periodikahantering i dess webbtjänst. Men – till att börja med ska vi hålla ett första möte med de inom LUB som arbetar med periodika.
Ni når oss via vår Teamskanal.
Upphovsrätt
Under höstterminen 2025 arrangerade Expertnätverket för upphovsrätt två kompetensutvecklingstillfällen för biblioteksnätverket. Det första hölls av nätverkets kontaktperson på Juridiska avdelningen, Carl Petersson, som gav en genomgång av upphovsrättens inskränkningar med fokus på det som är särskilt viktigt för vår verksamhet. Det andra tillfället handlade om CC-licensiering och hölls av två av nätverkets medlemmar, Aprile Clark och Andrea Mervik.
Just nu arbetar vi med vårens program – vi tar gärna emot förslag på teman eller frågor som ni vill att nätverket ska lyfta!
Under året fortsätter vi att bevaka upphovsrättsfrågor som är relevanta för biblioteks‑ och forskningsmiljöer och vi följer bland annat den kommande översynen av DSM‑direktivet (Digital Single Market Copyright Directive) och utvecklingen av ERA Act (European Research Area Act).