Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Samla in

Vad bör jag fundera på i relation till min datainsamling?
Forskningsdata samlas in på olika sätt och kan ha olika egenskaper. Det kan t.ex. vara resultat från experiment eller simuleringar, statistik och mätresultat, modeller och mjukvara, observationer från fältarbete, enkätsvar, intervjudata i flera format, bilder från kameror och annan utrustning och textkällor med annotationer. Datainsamlingen är en förberedande procedur som ofta utgörs av systematisk sökning och bedömning av information utifrån bestämda variabler med avsikten att utgöra underlag för forskningsfrågor och bedömningar.

Att tänka på

  • Data måste beskrivas och alla korrigeringar och andra ändringar ska dokumenteras och förklaras
  • Insamlingen av data bör organiseras i en genomtänkt mapp- och filstruktur eller motsvarande, med systematiskt namngivande av filer. Det är att föredra om man använder versionshantering vid namngivning av filer etc.
  • Originaldata bör bevaras intakt, arbetskopior bör användas
  • Data ska sparas säkert och regelbundet backas upp, vissa typer av data kan behöva krypteras
  • Data ska efter projektslut arkiveras enligt gällande regelverk

På följande sida kan du läsa mer om:


Datainsamling av persondata

När man samlar in data som innehåller personuppgifter gäller speciella regler, framför allt etiska riktlinjer, se VR:s publikation om god forskningssed, och personuppgiftslagen. Om datainsamlingen riskerar att påverka deltagarna fysiskt, eller om känsliga personuppgifter samlas in, så måste forskningen dessutom etikprövas i en etisk nämnd innan forskningen påbörjas, läs mer: Regionala etiksprövningsnämnden i Lund. Den som leder datainsamlingen ska informera försöksdeltagare om syftet med studien (antingen före eller efter datainsamlingen). Oavsett om personuppgifter samlas in så ska deltagaren informeras om data behandlas anonymt, och om studien syftar till att dela insamlad data med andra forskare samt publicera resultat baserade på dessa data. I det följande behandlas alla dessa delar mer utförligt, baserat på SND:s information.

Gå till toppen


Etikprövning

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (“Etikprövningslagen”, EPL) innehåller bestämmelser om etikprövning av forskning som avser människor och biologiskt material från människor. Forskning som omfattas av EPL får bedrivas endast om den godkänts vid etikprövning.

Planerar du att bedriva att forskning som involverar människor eller behandling av personuppgifter? Då måste du kanske ansöka om etiskt tillstånd. Sedan 2004 är det nämligen förbjudet att påbörja viss forskning om den inte först godkänts av en oberoende etikprövningsnämnd.

Hos Regionala etikprövningsnämnden i Lund hittar du information om de regler som gäller för etisk prövning i Sverige samt hur prövning går till.

Du kan även få tips på sådant man bör tänka på i samband med att man färdigställer sin etiska ansökan:

Gå till toppen


Hantering av personuppgifter

Allmänt om personuppgifter

Personuppgiftslagen (förkortat PuL) har till syfte att skydda människors personliga integritet vid behandling av personuppgifter. Du som anställd kan behöva tillämpa lagen vid alla situationer där personuppgifter ska behandlas.

Broschyr med checklista från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen, Datainspektionen och Centrala etikprövningsnämnden (2013): Personuppgifter i forskningen – vilka regler gäller?

Ansvar för och anmälan av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Det är aldrig du som anställd som är personuppgiftsansvarig utan det är myndigheten eller företaget, alltså i detta fall Lunds universitet genom prefekten vid varje institution. Arbetar man med uppdragsforskning där kommersiella aktörer är inblandade styrs denna hantering av särskilt upprättade avtal. Alla behandlingar av personuppgifter i någon form av register eller databas vid Lunds universitet ska anmälas till universitetets personuppgiftsombud. Läs mer på medarbetarwebben

Gå till toppen


Informationssäkerhet

Informationssäkerhet handlar om att skydda information från olika typer av hot genom att anpassa de tekniska, fysiska och administrativa miljöerna där informationen hanteras, t.ex. ifrån risken för insyn av obehöriga eller att informationen förvanskas. Även för forskningsinformation som inte innehåller personuppgifter eller andra känsliga uppgifter är informationssäkerhetstänkande av väsentlig betydelse.

Kodade och krypterade uppgifter

Uppgifter som är kodade eller krypterade är personuppgifter, så länge kod- eller krypteringsnyckel existerar någonstans, dvs. så länge som det är möjligt att identifiera personen bakom koden. PuL gäller således för data som är kodade eller krypterade.

Avidentifierade och/eller anonymiserade data

För att avidentifiera personuppgifter måste alla möjligheter till identifiering tas bort, så att uppgifter i data inte längre går att koppla till en fysisk person som är i livet. Detta innebär att de kod- och krypteringsnycklar som gäller personuppgifter måste förstöras. Data som är avidentifierad omfattas inte av PuL. Ibland används termen anonymisering som synonym till avidentifiering, vilket således för svenska förhållanden blir felaktigt. För anonymiserade data är forskningspersonerna anonyma för den som behandlar uppgifterna, men möjligheten att koppla uppgifter till enskilda individer kvarstår vilket innebär att PuL gäller.

Bakvägsidentifiering/Röjanderisk

Det är viktigt att kontrollera om data som ska tillgängliggöras innehåller information som kan innebära röjanderisk för de individer som deltagit i studien. Uppgifter som direkt pekar på en person är exempelvis personnummer, telefonnummer eller adress. Uppgifter som indirekt kan identifiera en person är sådana som i kombination med varandra kan möjliggöra bakvägsidentifiering, vilket kan vara uppgift om yrke, kommun och ålder.

Gå till toppen


Att hitta mer data

Det finns flera tjänster som kan användas för att sprida egna data och för att hitta dataset för nedladdning, direkt eller efter kontakt med ansvarig forskare. Några är ämnesspecifika, andra multidisciplinära. Några exempel på sådana är: 

  • Registerforskning.se är Vetenskapsrådets webbplats för stöd till forskare som arbetar med registerdata.
  • DataCite DataCite är en global icke-kommersiell organization som tillhandahåller persistent identifiers (DOIs) för forskningsdata. Vårt mål är att hjälpa forskningskommittén lokalt, att identifiera forskningsdata på ett säkert sätt.
  • Awesome Public Datasets lista över publika domänplatser för datasets, samlade på GitHub
  • Openaire teknisk infrastruktur för att stödja forskningsoutput från forskningsprojekten inom Horizon 2020
  • Data citation index Tjänsten är en del av Web of Science som erbjuder tillgång till forskningsdata från repositorier från olika discipliner runt om i världen.
  • Re3data Ett register över datarepositorium med innehåll från ett brett antal webbtjänster inom skilda discipliner

Är datan öppen?

Om det inte är helt klart att data är öppna och möjliga att använda, bearbeta och spridas på nytt behöver detta kontrolleras, t.ex. genom en förfrågan till kontaktperson. Exempel på sådana finns t.ex. här:

Gå till toppen

Sidansvarig:

Kontakt: Format och beskrivning

Fakultetens bibliotek och IT-stöd kan delta i diskussioner kring val av:

  • mjuk- och hårdvara
  • filformat
  • standarder för beskrivning
  • organisering av data, både inför och under insamlingsarbetet. 

Kontakta ditt bibliotek/IT-stöd.