Lunds universitet

Kontaktinformation

Mikael Graffner
046-2221530
E-post
mikael.graffner@remove-this-part.lub.lu.se

Bibliometri

Bibliometri är en sammansättning av de grekiska orden biblion (bok) och metron (mått, verktyg att mäta med). Inom bibliometrin studeras vetenskap och forskning med hjälp av matematiska och statistiska metoder. Med utgångspunkt i publicerings- och citeringsdata kan man med hjälp av bibliometriska indikatorer belysa frågor om produktivitet, genomslag och inflytande. Bibliometri kan också användas för att kartlägga sociala och intellektuella strukturer inom olika forskningsområden.

Relaterade länkar

Impact factor

Eugene Garfield: The History and Meaning of the Impact Factor.

Prestationsindikatorer

Quantitative Indicators for Research Assessment - A Literature Review. Canberra: Research Evaluation and Policy Project, Research School of Social Sciences, Australian National University



Forskningsutvärdering

Den offentliga forskningen är i ökande utsträckning föremål för utvärderingar och uppföljningar. Forskningsfinansiärer ställer krav på att forskningen vid universitet och högskolor berdrivs effektivt, är av god kvalitet och kan hävda sig i internationella jämförelser. Samtidigt blir det också allt vanligare att lärosätena gör självutvärderingar för att kunna identifiera starka forskningsmiljöer och göra strategiska satsningar.

Prestationsindikatorer

Den hårda konkurrensen om forskningsmedel har skapat en stor efterfrågan på transparenta och objektiva mått som kan användas vid utvärderingar. Intresset för att använda kvantitativa metoder, utvecklade inom ämnesområdet bibliometri, har därför ökat markant på senare år. Med hjälp av så kallade prestationsindikatorer kan man få ett mått på forskningens omfattning och genomslag. Variablerna som studeras är bland annat antalet publikationer och antalet citeringar som en viss enhet har frambringat.

Precis som namnet antyder ger indikatorerna inte en fullständig bild, utan visar en förenklad bild av en komplex verklighet. De enklaste indikatorerna redovisar antalet publicerade artiklar i kvalitetsgranskade tidskrifter eller antalet citeringar som uppnåtts under en bestämd tidsperiod.

Eftersom det finns kraftiga variationer i citerings- och publiceringspraxis mellan olika ämnesområden lämpar sig de enklare indikatorerna inte för jämförelser över olika forskningsfält. För att sådana jämförelser ska vara möjliga måste måtten normaliseras, vilket innebär att citeringsgraden relateras till ett beräknat referensvärde. Den så kallade kronindikatorn normaliserar citeringsgraden utifrån ämnesfält, dokumenttyp och ålder, och anses av många ge ett tillförlitligt och jämförbart resultat.

Den indikator som förmodligen är mest känd är journal impact factor. Indikatorn anger hur många gånger en artikel i en viss tidskrift i genomsnitt citeras och är konstruerad för att mäta kvalitet och genomslag hos vetenskapliga tidskrifter. Måttets enkelhet har gjort det populärt att använda det även i andra, mindre lämpliga sammanhang. Det är inte ovanligt att forskare och forskargrupper bedöms utifrån hur många artiklar de har fått publicerade i tidskrifter med hög impact factor. Eftersom indikatorn bara mäter tidskrifters genomslag, inte enskilda artiklars, blir en sådan bedömning ofrånkomligen missvisande.

Utvärdering av humaniora och samhällsvetenskap

Citeringsanalys kan vara ett användbart verktyg vid utvärdering av forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik men lämpar sig mindre väl för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Dagens citeringsdatabaser täcker endast en liten del av all forskning som publiceras inom dessa områden, och inom många grenar av humaniora och samhällsvetenskap kommuniceras heller inte forskningsresultat i första hand genom tidskrifter. Här är istället monografier den viktigaste publiceringsformen.

Ett alternativ till att använda citeringar vid utvärderingar är att istället ge publikationer olika vikt utifrån publiceringskanal och publikationstyp. I Norge används denna metod för att fördela forskningsmedel mellan lärosätena. Utvärderingen bygger på en indelning av tidskrifter och förlag i två nivåer, där artiklar som publiceras i en nivå 2-tidskrift och monografier som ges ut på ett nivå 2-förlag ger fler poäng. Norska universitets- och högskolerådet ansvarar för att underhålla och uppdatera listan över de nivåindelade tidskrifterna och förlagen.

Peer review

Peer review kallas den kvalitetskontroll som vetenskapliga artiklar genomgår innan publicering. Kontrollen innebär att en eller flera sakkunniga bedömer om det inskickade manuskriptet uppfyller kraven på vetenskaplighet och objektivitet. Bedömarna är vanligtvis anonymiserade och ibland hålls även författarens identitet dold i granskningsprocessen, s.k. double-masked review. Tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap har ofta en mindre standardiserad form av kvalitetskontroll, där inskickade manuskript granskas direkt av den mottagande redaktionen.

Peer review-processen används inte bara för att avgöra vad som är värt att publicera utan också för att sålla bland bidragsansökningar och projektförslag samt vid utvärderingar av forskningsinstitutioner. Systemet kritiseras ibland för oklara bedömningsgrunder och alltför slutna beslutsprocesser. Ett sätt att kompensera för de här bristerna kan vara att använda bibliometriska indikatorer i kombination med peer review.

Senast uppdaterad: 2013-01-14
Webbansvarig: Webbredaktionen

Lunds universitets bibliotek, Box 3, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00 (vx)